fredag 8 juni 2012

Otacksamt

 Jag räddade det här lilla rådjurskidet (den bruna pricken till höger på bilden) från att bli taget av räven.
Jag hörde skrik på åkern och såg två vuxna rådjur, ett litet kid och en räv. 
Räven jagade kidet och det skrek hela tiden. Jag skrek också och då blev räven rädd och vände. 
Kidet sprang bara runt runt och fortsatte skrika med de stora rådjuren tätt efter. 
Räven gjorde ett försök till, men mina skrik skrämde den igen och rådjuren sprang upp i skogen.
Det här var tacken! 
Avätna jordgubbsblommor...
rosor...
fler rosor...
och kärleksörten.
Nu har jag satt provisoriska nät runt jordgubbarna. 
Snart ska det bli både rådjurs- och fågelsäkert.

15 kommentarer:

Monica sa...

Usch ja, man vet ju att naturen är sådan, men man vill helst inte se det!
Hoppas att dina plantor får vara ifred för rådjuren i fortsättningen!
Kram, Monica

Ninnis sa...

Lite otacksamt var det...men naturen gång är hård. Hoppas dock att ditt nät gör att dom låter bli dina plantor.

Ha en skön helg !

Kram Ninni

Mina drömmars hus sa...

Usch, inte trodde jag att en räv var så, att dom kunde ta ett kid. Man lär så länge man lever.
Det var inte så snällt att tacka på det viset, men dom är som dom är rådjuren.
Hoppas din helg blir toppen.
Kram
AC

Malin - stjärnflocka sa...

Här gillade också rådjuren kärleksört!!! Tycker inte de behöver va hos mej när de har en hel skog...
Ha en bra dag!

Maya sa...

Så är det, naturen ger och tar ;)
Mina rosor brukar klara sig... men på våren så är krokus, tulpaner och allt annat som borde blomma av ätit!
Ha en fin lördag

Nilla sa...

Vilken räddare i nöden du är. Men det var ju lite snöpligt att de åt upp dina plantor. Men det var en fiffig anordning, hoppas att du får ha dina växter ifred nu.

annika sa...

Ja det är synd att de vackra rådjuren är så glupska. De är inte heller skygga utan kommer allt närmre oss människor. Men tur att du räddade kidet!

Hos mina svärföräldrar har de allt inom nät för rådjurens skull. Det ser ju trist ut men vad ska man göra!
Ha en trivsam söndag.

Kram

Hjärtruds Stuga sa...

Synd att de inte kunde låta bli din trädgård som tack för hjälpen.

Ha en skön avslutning på helgen

Kram Karin

Maria sa...

Ja dom är glada i blommor, här har dom också varit å mumsat. Tycker de var skönt i alla fall att den lille klarade sig.
Kram

Vardag och flärd sa...

Jag gråter floder när de äter upp mina rosknoppar! Strör ut blodmjöl runt om och hoppas på att de får vara ifred iår.
Kram Eva

skifferhuset sa...

Var ju lite otacksamt men det är väl så det är med djuren, inte förstår de att tacka för hjälpen!! Hoppas nu dina plantor repar sig! Ha en fin kväll! Kram Iréne

Pia sa...

Ja, ja! Otacksamhet är världens lön!
Men tack, för att du räddade den lilla!!! Tänk att räven går på så "storT" ändå??!!

Önskar dig en stor skörd trots allt!

kramen!
-Pia-

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Du får en stor guldstjärna av mig, det gjorde du bra som skrämde iväg räven. Nu får det lilla kidet leva och uppleva sommaren och allt gott i din trädgård...fniss. Här kommer det också ett gäng med jämna mellanrum, men det finns två saker dom inte gillar. Hårspray, ett tunt lager. Och vitt, vitt betyder fara i deras värld.
Stor kram
AnnaMaria

Maria sa...

Visst är det väk tråkigt med rådjuren. Här provsmakar de allt. Tycker de inte om det spottar de ut det bredvid det som är kvar av blomman. Riktigt less är jag på de annars så vackra rådjuren.

Kia sa...

Visst är det trist när de tuggar i sig ens trädgård. Jag har flygit ut genom dörren ett antal ggr för att skrämma bort de objudna marodörerna. Såg igår att de knaprat på mina klematis.
Satte lite hundhår där ifall de skulle hjälpa. Sambon hade kammat Zigge och det låg en hårhög så jag tänkte att man kan ju prova.

Ha en toppen dag!
kram Kia